Innan du gör en bakgrundskontroll bör du be om den sökandes tillstånd att kolla upp bakgrunden, så slipper du vara diskret. Om han eller hon avböjer är det självklart en varningssignal. Och om det dyker upp lögner och tveksamheter kan du konfrontera den sökande med dem vid en andra intervju.

Du kan dock komma långt även utan den sökandes tillstånd. De flesta källor vid en bakgrundskontroll är offentliga. Då informeras den sökande inte om att en bakgrundsanalys sker.

En kreditupplysning är däremot en annan sak. Då går det däremot alltid en kopia till den person det gäller. I kopian står det också vem som begärt en upplysningen. Det skall man vara medveten om.
Men en kreditupplysning innehåller bara ekonomisk information och ger väldigt lite om personens bakgrund. Därför är det smart att anlita professionella bakgrundsanalytiker. De undersöker ett trettiotal olika källor för att få en helhetsbid.

Ett utdrag ur belastningsregistret kan bara personen själv begära. I detta register står det bara vad personen blivit dömd för. Ingenting om hur många gånger personen blivit åtalad. T ex undersökta Argus nyligen en person som hade ett helt blankt belastningsregister, men vid kontakter direkt med domstolen visade det sig att personen varit åtalad förmisshandel och narkotikabrott ett flertal gånger men aldrig fällts.
Därför är det viktigt att kontakta domstolen direkt (något som personen själv inte får veta).